Ok, det är alltid lätt att vara efterklok, eller i just det här fallet, så visste jag redan innan att det kanske inte var den bästa idén, men det är så underbart, så jag kunde helt enkelt inte låta bli, så nu får jag helt enkelt betala priset…

Jag pratar om att snöra på sig ett par inlines, stoppa in musiken i öronen och sen bränna på nästan 2,8 mil i stekande sol och 28 grader varmt! Som sagt, inte den idén som jag är mest stolt över i mitt liv, men oj vad härligt det var! På vägen hem, så finns det en lång raksträcka, där det dessutom lutar svagt nerför och att komma där, med ordentlig medvind och solen stekandes, det kan inte beskrivas med nått annat ord än, underbart! Jag var till och med tvungen att brista ut i ett superfjolligt skrik mitt på rakan när jag stod och pumpade på för att hålla farten maximalt. Som tur var, så var det bara jag på typ hela rakan, så ingen behövde lida av eländet.


Svårt att se på kartan, men det blev en bra tur…

Jag började med att ta mig in till Gamla Uppsala, precis som vanligt, vilket är ganska precis en mil, men väl där, så kunde jag inte låta bli att fortsätta in mot stan, så det blev en liten avslappnande runda innan jag begav mig tillbaka ut till Träsket.

Den här gången konstaterade jag två saker. För det första, så är kombinationen svag uppförsbacke och rätt ordentlig motvind, grymt för benen! För det andra så är det inte mycket kraft kvar i benen efter 2,5 mil, så minsta lilla uppförsbacke blir som att bestiga Mount Everest… minst! Även den här gången så hade jag tur att det bara var jag som var där just då, för annars hade nog säkert någon halat upp mobilen och filmat den stackars farbrorn som förvillat sig ut på ett på inlines, för såg jag ut som jag kände mig, så var det precis vad folk skulle ha trott!


Faktiskt en riktigt bra film…

Efter denna härliga runda, så avslutades dagen med middag och sen kraschade vi hela familjen i soffan och avnjöt Draktämjaren. För att vara en barnfilm, så var det faktiskt riktigt bra och vissa stunder så kände man faktiskt ordentligt med de stackars drakarna, så för er med barn, eller om ni bara är vuxna barn, så kan jag rekommendera den!

Nu är det nörddags i Mickerummet.

Ha det bäst där ute!

Äntligen är bloggen uppe igen, eller äntligen för mig i alla fall, ni kanske har njutit för fullt när den inte funkat på några dagar, vad vet jag…

Det har hänt en hel del, men jag ska inte tråka ut er med ett gigantinlägg det första jag gör, efter några dagars uppehåll, så jag tar lite av vad som har hänt idag bara, så kanske jag uppdaterar er lite senare.

Jag har, så sakteliga, börjat förbättra mitt ljudsystem hemma och även börjat fixa ett i uterummet, men en sak i taget, så vi börjar inne. Fram till nu, har jag bara haft ett rätt sunktigt gammalt bioljudssystem, visserligen med lite fetare fronthögtalare, men resten har varit skräp, men har jag börjat processen med att byta ut allting mot bättre saker. För ett tag sen uppgraderade jag min reciever, rätt kraftigt dessutom, och idag så såg jag till att liten blev stor…


Ser inte mycket ut för världen…

Jag var helt enkelt in till Hifiklubben och såg till att uppgradera fronten något, så att den passar bättre med frontarna och även med eventuella uppgraderingar framöver…


En något större front…

Nu har vi också hunnit med att kolla på en film med nya större centern, och nu kommer ju ljudet därifrån det ska komma. Allt tal kommer från centern och inte bara diffust från de stora frontarna, så jag är mycket nöjd 🙂

Innan jag la mig på golvet och kravlade, så hann jag också med en liten motionsrunda och den här gången drog jag på mig mina inlines istället för löparskorna, eftersom jag fortfarande måste vara lite försiktig med mina benhinnor.


Ett par mil blev det i alla fall…

Kändes faktiskt riktigt bra, även om stabiliteten inte riktigt fanns där, men konditionsmässigt, så var det inga som helst problem att åka två mil och trots lite mer uppförsbackar och motvind, på vägen hem, så höll jag bra tempo och kom hem utan brutna ben, eller skrapsår… En nöjd Micke alltså 🙂

Nu är det sängen som gäller, så jag orkar gå upp när Indra vaknar i morgon.

Ha det bäst där ute!