Vissa saker blir man mer förvånad över än andra. Till exempel så blev jag inte så där jätteförsvånad över att läsa att Amy Winehouse var död. Det som förvånar mig mer, är nog att det tog så pass lång tid i alla fall. Det är ju inte så att hon levt ett lugnt och stillsamt liv fram till nu och kanske bara tagit ett glas vin på fredagskvällarna.

Jag kan väl inte säga att jag sörjer direkt, men det är klart att det alltid är tragiskt när en så ung person dör, oavsett anledning, men oavsett hur mycket jag än försöker, så klingar orden ”skyll dig själv…” någonstans där inne i hjärnan. Det är ju inte så att hon inte haft möjligheten att få hjälp med sina problem. Hon har haft möjligheten att skaffa den bästa tänkbara vården och hon har kunnat gå före i vilken vårdkö som helst. Trots detta så fortsatte hon att hälla i sig sprit som vi normala häller i oss vatten, en varm sommardag och som om det inte vore nog, så toppade hon detta med att peta i sig ett antal olika droger.

Det enda man kan hoppas på när någonting sånt här händer, är att det öppnar ögonen på andra som är inne på samma bana och kanske, kan hennes tragiska öde hjälpa någon annan att komma in på rätt väg igen, så fler unga personer slipper möta döden lika brutalt tidigt som Amy.

Ha det bäst där ute!

Andra bloggar: Badlands Hyena, Marléne Kopparklint, Min klon är snyggare…, MoonZanna, Genrep, Monstermalla, Jah Hollis, Vicktoria Murawska, Milo Lilja, Singelmamman, I told you I was trouble…, Lampan, Tankar om ”Det”, Sune… The girl, Kulturbloggen, The thing called life, Krulli, Musiknyheter.nu, Världen enligt J, Och så gick ytterligare en dag, Whinar, Karolins kåseri, Örfilar och gladsparkar, Karma är så jävla logiskt
  
Direktlänk

Inga kommentarer hittills

Posta din kommentar nu