En hängare med taskigt fäste…

På vår ”lilla toalett”, eller den på nedervåningen så sitter det ett stort ”handtag” som vi brukar hänga handdukar på. Det brukar dessutom användas av Indra för att hänga i och det gjorde hon självklart även den här morgonen. Som den naive och blåögde far jag är, så tog jag för givet att den var ordentligt fastsatt, eftersom tanken med ett sånt ”handtag” är att man ska kunna stödja sig på det som vuxen. Uppenbarligen så har inte den tidigare ägaren tänkt på samma sätt…


Underbar fastsättning… 

Nu blir det till att ta fram storborren och trycka i riktiga expanders så att den sitter som den ska. När jag är färdig så ska till och med jag kunna hänga i den utan att den lossnar.

Precis när Indra rasade ner så var min första spontana reaktion att bli lite irriterad, men när hon sänker huvudet och tittar på mig med ledsna ögon och säger…

– Göj inget Pappa…
– Jag äj lite lessen…
– Föjlåt mig…

Kan man annat än att smälta då? Nej, precis och det var exakt vad jag gjorde också, så istället för att bli irriterad, så blev det kramkalas innan vi gick ut i köket och fixade välling 🙂

Ha det bäst där ute!