Ett väldigt kort inlägg…

Ännu en dag till ända på jobbet och jag sitter på tåget hemåt igen. Ska bli skönt att komma hem ”tidigt” för en gångs skull, även om jag inte är hemma innan fem.

Just nu rullar dagarna på och allting går i varandra känns det som. Jag upptäckte idag att jag inte hade koll på vilken dag jag gjorde vad förra veckan, men det kanske inte är så märkligt, eller? Kanske är första tecknet på demens?!

Har nästan inget batteri i telefonen just nu, så det får bli ett väldigt kortfattat inlägg. Vi kanske hörs igen senare.

Ha det bäst där ute!

Nu gäller det att kämpa för att inte åka på en ordentlig höstförkylning! Var man än går så hostas eller snörvlas det och det är ju sällan så att de som är förkylda stannar hemma. Nejdå, de ska iväg till jobbet eller skolan, hur mycket snor som än bor i den lilla näsan. Det finns oftast bara en enda tanke och det är att inte förlora pengar om man är hemma från jobbet i några dagar. Att de smittar ner ett helt gäng andra när de är på jobbet, det är någonting som de inte har en tanke på vekar det som. Jaja, det är bara att äta ordentligt med vitaminer och tänka positiva tankar, så ska det nog gå att hålla snuvan borta!

I lördags var en så där dag när vi hade saker från tidig morgon till sen kväll, ingenting jag har någonting emot egentligen och speciellt inte som det bara var roliga saker. Vi började dagen med att packa in hela familjen i bilen med slutmålet Kista galleria. Nova behövde lite fotbollsgrejer och vi andra behövde se lite annat än bara Uppsala. Efter lite shopping och en lunch i Kista, så drog vi vidare och den här gången till Täby för ett 1-årskalas hos Yvonne och Benny. Det var också första gången som vi såg deras nya lägenhet. Eftersom det var lördag så var det min ätardag, så jag passade på att trycka i mig både bullar och ett par tårtbitar, det är bra med kalas!

Efter några timmar var det dags för hemfärd norrut igen för att ta tag i nästa grej som stod på schemat. Lämna iväg alla barn till Farmor och Farfar, men det gick inte riktigt lika smidigt som vi hade tänkt oss. När vi kom hem, så började Indra gråta och gnälla för fullt och hon kändes dessutom lite varm, så våra planer på att åka in till stan var extremt nära på att krascha fullständigt. Som tur är, så har barnen världens bästa Farmor och Farfar, så de tog alla barn i alla fall, utan några problem! Tack!

Kvällsaktiviteten för oss vuxna bestod i att hämta upp Per och Jennie för att käka middag och sen gå på bio. Första stoppet vart Svenssons och där blev det (självklart!) en gigantisk pizza med oxfilé och bearnaisesås och jag måste faktiskt erkänna att jag fixade inte hela pizzan, så om någon av er äter på Svenssons någongång, kom ihåg att det finns en anledning till att det står att pizzan är för 2 personer!

Efter middagen och det obligatoriska godiset, så var det dags för film och den här gången blev det Inception, en mycket bra film!

Det mesta av filmen utspelar sig i drömmar som på ett eller annat sätt byggs upp med hjälp av drömarkitekter samtidigt som flera andra kopplas ihop i samma dröm. Grejen med det här, att kunna komma åt information som bara finns i huvudet på folk. Huvudpersonen, Dom Cubb, är en kille som lever på att komma åt folks drömmar och på så sätt stjäla information. En form av avancerad informationsbrottslighet alltså.

På grund av hans brott så är han tvingad att hela tiden leva på flykt och han kan inte återvända hem till sin familj, men en dag så stöter han på en man, som säger sig kunna ordna allt det här och se till att alla åtal läggs ner. Det finns bara en liten hake! Dom måste komma åt en persons medvetande och planera en tanke, alltså helt omvänt mot vad han brukar göra och det är inte helt enkelt. Människan är väldigt skeptisk till att bara bli ”matad” med information, utan de måste kännas som att det är ens egna idéer. Dom sätter ihop en avancerad plan för att få allting att funka och om det är svårt att stjäla information, så blir han åter igen påmind om att det är ännu svårare att vända på allting!

Kort sagt en mycket bra film, så om det är någon som funderar på vilken film ni ska se, så kan jag starkt rekommendera Inception.

Ha det bäst där ute!

Nu är helgen väldigt nära och jag tänkte pigga upp er alla med en liten rolig sång. En riktigt bra text, så lyssna noga och håll tillgodo 🙂

Finns en hel massa bra låtar från Stephen Lynch och fler lär dyka upp, så höll ögonen öppna…

Ha det bäst där ute!

Är det ok för en kille att gråta? Tappar man lite av sin tuffa ”killighet” om man gråter, eller rättare sagt, visar för andra att man gråter! För självklart så har Alla gråtit i livet, oavsett vad de säger och oavsett hur macho och tuffa de verkar. Jag har oftast inga större problem med att visa känslor, oavsett jag är glad eller om jag är ledsen. Självklart så beror mängden av känsloyttringar till stor del på en hel mängd saker, tillfället, sällskapet, sammanhanget, min egen psykiska hälsa just då plus en hel massa andra saker. Ibland är det lättare att bara vara ”blank” och inte visa allt för mycket, även om det i mitt fall, mest har med irritation och ilska att göra. Det är helt enkelt inte ok i min roll att visa att jag blir irriterad eller att jag blir förbannad på vissa saker.

Privat däremot så kan jag vara rätt blödig när det gäller vissa saker och det är inte alls säkert att det är samma saker som triggar mig från gång till gång, utan det varierar. Sen jag fick barn har jag märkt att saker som har med små barn att göra påverkar mig mer nu än förut, vilket kanske inte är så konstigt i och för sig. På tåget idag läste jag en artikel om ett par i Australien som fått barn redan i vecka 27 och efter 20 minuters kämpande gav läkarna upp och dödförklarade honom. Mamman och Pappan fick då hålla honom och ta farväl och efter 2 timmars (!!!) kramande och pratande så kvicknade han till och andning och allting kom ihåg precis som det skulle! Ibland kanske läkarkonsten är överskattad och det som verkligen behövs är mänsklig kontakt och närhet! När jag läste detta var tårarna inte långt borta och jag tvingade mig att hålla de tillbaka. Jag satt ju trots allt på tåget och en kille gråter ju inte!?

Varför har det blivit så i samhället, att det inte är ok för en kille att gråta?

För er som tycker att det är självklart att en kille inte ska gråta, kan jag bara säga, ni har rätt!
En kille gråter inte, men en riktig man gör det!

Ha det bäst där ute!

Igår när jag satt på tåget på väg till jobbet, så hände en sån där jobbig sak, som händer lite då och då. På andra sidan gången så sitter det en kille och en tjej och pratar, inget jobbigt med det, men jag känner sååå väl igen henne, men jag kan omöjligt placera henne! Hur mycket jag än tänker och tänker, så kommer jag inte på vart jag känner igen henne från. Efter ett tag så kom de in på att prata om namn (ja, jag tjuvlyssnade lite…) och då fick jag till och med reda på att hon hette Birgitta… Birgitta! Det är inte det vanligaste namnet bland 35-åringar heller, så jag borde komma ihåg om jag träffat en Birgitta, men nejdå, fortfarande helt blank. Det är inte viktigt att veta vart jag känner igen henne från, egentligen, men det är väldigt irriterande!

Nu märks valet allt mer, även om jag faktiskt tycker att det är rätt lugnt mot vad det brukar vara. En sak som blir allt mer tydlig är hur fantastiskt bra val Sossarna gjorde när de valde Mona som partiledare! Jag tror knappast att det hade funnit någon som var bättre lämpad att driva partiet… neråt. Ibland kan man nästan fundera på om hon inte egentligen är en Moderat ”under cover” som har som enda syfte att driva bort folk från partiet. Igår började nämligen svt med sina utfrågningar av partiledare och först ut, allas våran Mona och hon fick inte så där kanonkritik direkt, så jag undrar om inte partiet nu inser att Mona är det bästa vapen som finns i valrörelsen… För Alliansen alltså!

Jag måste ju konstatera någonting bra också och självklart är det trevligt med Fredag!! Äntligen fredag och snart helg!

Ha det bäst där ute!

Det finns vissa saker här i världen som inte är så där jätteroliga och en av de sakerna gjorde jag igår, nämligen gick till tandläkaren. Förra gången jag var där, så hade jag ett ordentligt hål, som eventuellt skulle behöva rotfyllas, men hon testade att lägga ner en speciallagning för att få nervern att dra sig tillbaka, så det skulle gå att laga vanligt istället. Tyvärr så ville inte tanden det, utan den hade nog helt enkelt bestämt sig för att bara bli värre. Kanske tycker den att det skulle vara spännande att testa att bli rotfylld, så igår kom domen… Dra ut eller rotfyll! Eftersom jag inte har lust att gå omkring som en tandläs gammal uteliggare, så var det inte mycket att välja på, utan fram med alla verktyg och påbörja jobbet med att döda den stackars tanden. Undrar om tanden visste att en rotfyllning innebär att alla rötter dödas? Dumma dumma tand, vad är det för fel på att bara hålla sig frisk och levande?

Nu har jag i alla fall fått en tillfällig ”lagning” som ska fungera mer som medicin, för att få infektionen att lugna ner sig och sen ska jag tillbaka ”snart” för att rotfylla skiten, i två timmar!!! Snacka om att få tid för att verkligen njuta av att ligga på en hård brits med munnen vidöppen och proppfull med olika instrument och dessutom betala flera tusen för kalaset!

Idag är det dags för gymet igen och på schemat står ben! Jag tror nästan att det är min favoritmuskel att köra, även om det är sjukt jobbigt, eller så är det kanske just därför som jag gillar det!?

Ha det bäst där ute!

Ibland så upptäcker jag saker som jag ”stör” mig lite på. Inte så att jag går och irriterar mig över det hela tiden, utan mest sånt som jag reagerar över när jag ser det och varje gång så tänker jag på det. En så sak är toaletterna på jobbet. Nu undrar ni väl antagligen vad det är nu som jag stör mig på. Är det att de inte är städade ordentligt? Nopp! Är det för få toaletter? Nopps! Saknas det toalettpapper? Negativt!

Men vad är det då??? Jo, nämligen skyltarna på dörrarna! Det är nämligen så här, vilket inte är så konstigt, att det finns damtoaletter och så finns det herrtoaletter, eller nästan så. Det finns en damtoalett som enbart är avsedd för tjejer, men det finns ingen herrtoalett, som enbart är avsedd för killar! Nej, den är gemensam! Varför???

Är det ok med denna omvända ”diskriminering”?

Är det verkligen så att vi killar är sååå grisiga på toaletten, så ni tjejer behöver en egen toalett? Vad är det gör att denna omvända diskriminering är ok i ett modernt samhälle, som med en dåres envishet likt ett mantra hela tiden upprepar hur jämlikt det ska vara?

Vad är det som gör att det är ok att det finns dubbelt så många toaletter som tjejer ”får” använda? Som jag skrev innan så är det här ingenting som jag går och irriterar mig över eller för den delen blir speciellt upprörd över, men jag fascineras en del över fenomenet med omvänd diskriminering och hur det fullständigt accepteras. Var håller alla feminister hus nu, eller är det så att om det är till tjejernas fördel så är det ok? För min skull får tjejerna gärna ha tre gånger så många toaletter och de får till och med låsa de för oss killar om ni vill det, men klaga inte på annat när det är tvärtom då!

Ha det bäst där ute!

Första armpasset på Länge!

Nu har jag hunnit med två pass på gymet och än så länge känns det bra, även om styrkan inte alls finns där som förut, men jag håller sakta men säkert på att acceptera det och köra på utifrån de förutsättningar jag har nu. Det går sakta, men det går och jag vet att jag kan bygga på mig rätt ”enkelt” om jag bara ger mig fan på det!

Dagens pass bestod av biceps, triceps och mage och precis som igår, så inledde jag passet med 10 minuter ”kondition”, som idag bestod av att placera mig på cykeln.

Biceps:
Stående bicepscurl med rak stång (max: 10 rep @ 35kg)
Stående hantelcurl (max: 10 rep @ 22,5kg)
Omvänd bicepscurl med rak stång (max: 10 rep @ 25kg)

Triceps:
Pushdown med smalt grepp (max: 10 rep @ 60kg)
Dips i maskin (max: 10 rep @ 100kg)
Pushdown med brett grepp (max: 10 rep @ 80kg)

Mage:
Crunches i maskin (max: 12 rep @ 45kg)
Sittande benlyft (max: 25 rep @ kroppsvikt)

Blev ju inte direkt någon pump i armarna, men jag tror säkert att jag kommer att känna av det i morgon. Gör jag inte det så blir jag grymt besviken! Då får det bli till att öka snabbare än planerat…

Ha det bäst där ute!

Om jag hade varit lite gnällig idag, så skulle jag kunna oja mig över att jag har så ont i bröst- och ryggmuskler, men det ska jag absolut inte göra! Jag konstaterar istället bara att värken är tillbaka och det är en underbar känsla! Dessutom så tror jag att jag fortfarande kan gå snabbare än rullatorsmaffian, eller i alla fall hålla jämna steg. Det blir alltså hårdare i gymet idag!

Igår kom jag från jobbet i bra tid och hade gott om tid för att hinna med det tåg som jag hade tänkt, men på nått sätt så verkar det som om att båda SL och UL har bestämt sig för att testa mig. Det känns som att de suttit en sen kväll i någon källare och planerat noga för mig återkomst till pendlarlivet. Igår var nämligen pendeln försenad, inte speciellt mycket, men med fem minuter och det räcker för att jag ska bli stående som ett fån i Upplands väsby i en halvtimme. Däremot så har de nyblivna konspiratoriska vännerna ingenting för sina onda försök att få mig att tappa modet. Nejdå, jag var på så bra humör hela tiden, så jag blev nästan lite förvånad själv.

Idag håller jag alla mina tummar för att tågen ska gå som de ska när jag åker hem. Det är nämligen så att jag ska till tandläkaren (!!) och då får man ju inte bli sen. Jag menar, man kan ju inte komma försent till en sån rolig grej, eller hur?!

Ha det bäst där ute!

Är hösten här nu?

Usch vad grått det är ute just nu. Kan det vara så illa att sommaren är över för den här gången? Jag vill inte riktigt inse att det kanske faktiskt är höst nu, men det spelar kanske ingen roll vad jag tycker om vädret? Om man tittar på väderprognosen framöver så verkar det inte bättre än att höstkläderna får plockas fram...

En sak som är bra med höst och vinter är att det är ”lättare” att köra i gymet och jag känner mig faktiskt riktigt laddad, men jag ska försöka att ta det lite lugnt, men känner jag mig själv rätt, så kommer jag ta i så mycket jag kan, vilket gör att jag kommer att röra mig som en krympling i morgon. Pensionärerna med rullatorer kommer att svisha förbi mig och skaka på huvudet åt ”ynglingen” som orsakar sån kaos i rytmen. Men vad fan, det bjuder jag på i så fall! Förhoppningsvis kommer jag se bättre ut än de på stranden nästa sommar…

Ha det bäst där ute!

Så var det äntligen tillbaka, men rätt personer på rätt plats, med undantag av en person och det stör mig lite, eftersom ersättaren är så jäkla äcklig, men det får duga i alla fall. Jag pratar självklart om ”Fångarna på fortet”, med den enda programledare som kan lyfta programmet, Gunde Svan! Klockan åtta i går så satt jag förväntansfull framför burken och väntade på att få se alla celler, Magnus Samuelsson krossa någon stark man eller nått och framför allt, höra Gunde skrika ”skynda skynda” och ”Sjuuu nycklar”. Tyvärr fick Magnus inte tävla mot någon annan i någon styrkegren, de hade gjort om så att det bara krävdes fem nycklar och den som skrek ”skynda skynda”, var Agneta Sjödin, men trots det så är jag mer än nöjd med nypremiären.

Tyvärr har de med deltagare så tar det på lite för stort allvar och som inte riktigt kan se det hela som en lek, utan mer som ett tillfälle att få visa upp hur himla bra de är. Tydligen så hade det blivit ett jäkla gnäll för att TV4 missat att instruera om en cell innan Patrik Sjöberg och Armand Kranjc gick in, så då fattade de ingenting… Va!? Är det inte det som är meningen?? Att det ska vara en utmaning att lista ut hur man ska göra? Har väldigt svårt för den föredetta (!!) höjdhopparen, men han är kanske trevlig… på sitt sätt.

Idag är det andra dagen på jobbet och redan nu så börjar tröttheten på morgonen att infinna sig, men det kanske tar ett tag innan jag kommer in i vanliga rutiner igen?! Har i alla fall en helt obokad dag på kontoret idag, så nu kanske jag kan komma ner i tvåsiffrigt antal olästa mail… Den som lever får se!

Ha det bäst där ute!

Då var första dagen på jobbet avklarad och jag sitter på Upptåget på väg norr ut igen och likt en slägga slog mig verkligheten rakt i ansiktet nyss! Nämligen den grymma verkligheten med att vara pendlare och ha långt till jobbet. Det är ingen lek kan jag tala om för er som aldrig testat.

Kommer nästan hela vägen, men bara nästan…

Hade ett möte idag som skulle hålla på till strax före fem, men det drog ut några minuter på tiden, vilket gjorde jag missade det tåget jag hade tänkt ta. Ingen större fara egentligen försökte jag intala mig själv, det är ju bara att ta nästa. Så fortfarande hyffsat glad, satte jag mig på pendeln mot Upplands väsby och när jag kom dit så blev jag lite gladare av att se att det inte vara någon försening, men säg den lycka som varar för evigt… Efter någon sekund tittade jag även på sträckan nästa tåg skulle ta och självklart så vänder det i Uppsala. Det var bara att konstatera att jag kommer få vänta en halvtimme i Uppsala på nästa tåg. Smått irriterad tog jag då upp luren och skulle ringa hem och tala om att jag kommer ännu senare än planerat och vad möts jag av då… Jo, ett ”- Det är ingen fara Pälsk!” och genast så var jag på bra humör igen. Tack Carin!

Nu över till något annat, nämligen Mini… Ni som hängt med i bloggen vet att jag tycker att Mini Andén är snygg och eftersom jag har en flickvän som inte ens vet vad ordet avundsjuk betyder, så har jag fått en bild på henne som jag ramat in och satt upp ute hos mig… Snacka om killrum! Eftersom Carin är Carin så tyckte hon inte att det räckte med den lilla bilden, så hon gick in på Cubus och frågade om de inte hade någon större och först var de lite tveksamma, men efter lite ”tjat” så gick de med på att fixa några stora bilder. För några dagar sen, så kom alltså Carin hem med ett gigantiskt papprör och jordens största leende och sa att hon hade en present till mig!

Det var två gigantiska bilder på Mini och hon hade dessutom redan förslag på vart jag kunde sätta upp dem, så i helgen åkte tapetklistret fram och bilden upp på väggen, oavsett motiv så blev det rätt tufft och motivet är dessutom snyggt, så tack igen Carin, för att du är världens bästa!

Nu känns nästan den lilla bilden jag har lite fjuttig om man jämför, men det ska man kanske inte göra!?

Som jag skrev i morse, så börjar mitt nya liv idag, så idag har jag kollat på lite kosttillskott som ska beställas och sen är det bara att bränna på i gymmet. Nu finns det inga ursäkter för att inte komma i bättre form! Nu kör vi!

Ha det bäst där ute!

Då var det det igång igen då! Jobbet alltså och med det så kommer förhoppningsvis också bloggen att vakna till liv igen efter ett tags slumrande.

Dagen började lite senare än den brukar, men när jag väl kom nerhasandes för trappen som en sömnig prins John, så var det som om jag inte gjort annat i hela mitt liv. Det kändes som att de senaste sju veckorna bara försvunnit och det bara gått en helg sen jag var på jobbet sist. Antagligen så är det väl överlevnadsinstikten som sätter in, så att jag över huvud taget orkar gå till jobbet igen.

Det första som hände när jag klev på Upptåget var att min ”bloggradar” satte igång och jag började genast att se på världen genom Chefspappans ögon och kritiskt granska allt som sker på tåget. Kanske finns det nått kul att skriva om och jag blev inte besviken. Efter bara några minuter så pep det i systemet och ögonen fastnade på en kille som satt med ryggen mot två tjejer som stod och pratade. De pratade om semestern som gått och om allt det gjort och allt det inte gjort. Vad är det för kul med det då kanske ni tänker?! Jo, killen i fråga börjar himla med ögonen, skaka på huvudet och det slutar med att han vrider på huvudet och tittar surt på tjejerna. Utan reaktion från de båda tjatrande tyvärr. Han snurrar då tillbaka sitt sura ansikte och börjar göra miner! Han sitter och småviskar för sig själv…

– Bla bla bla bla bla bla…
– Fan! Kan de inte bara hålla käften!
– Jävla kärringar!
– Bla bla bla bla bla bla…

Allt det här fortsatte med jämna mellanrum och varje gång han upprepar sitt känsloutspel, så sprider sig ett allt större leende i mitt ansikte och även i några av mina medresenärer, så jag ville bara tacka dig, du okände ”Upptågare” för att du förgyllde min morgon och gjorde starten på veckan lite lättare! Tack!

Det här är alltså första veckan efter semestern och det är också en nystart när det gäller träning och intag av onyttigheter. Under ledigheten så har det varit lördag lite väl ofta faktiskt, ibland så ofta som varje dag och ni vet ju vad lördag betyder… Just det, lördagsgodis! Idag har jag tyvärr möten hela dagen, men i morgon bär det av till gymmet för en nystart (undrar vilken i ordningen?) och sen är det bara att envisas, köra ner huvudet och ”kötta på”. Skam den som ger sig!

Det finns många saker att blogga om igen och det känns superroligt! Nu är vi uppe på banan igen, så jag hoppas att ni fortsätter att hänga med i Chefspappans liv!

Ha det bäst där ute!

När kan man kalla någonting för en tradition? Måste man göra samma sak ett visst antal gånger, innan man kan prata om tradition? Hur som helst så har vi varit i Göteborg, precis som förra sommaren, kanske inte en tradition än, men det kommer troligen att bli… Den här sommaren blev det en kort tripp bara, men vi hann i alla fall med att åka en hel massa saker på Liseberg. Allt från en snustorr ”Kanonen” till en dyngsur Flumride.

Vi startade tidigt i söndags morse och styrde bilen neråt landet och vårt första stopp på årets tripp blev Kolmårdens djurpark och precis när vi klev ur bilen så kände jag de första stora regndropparna. Precis sådana så är så typiska för ett gigantiskt skyfall, så jag hann precis säga åt alla att hoppa in i bilen igen innan himlen öppnade sig och sen satt vi där och fånglodde på regnet. Efter ett bra tag, så orkade vi helt enkelt inte vänta längre, utan trotsade regnet och skylde våra kroppar med olika regntåliga plagg och vandrade iväg igenom regnet mot alla djur. Når vi kommit in i parken och avverkat det första hägnet med möjlighet att gå in, så slutade regnet och resten av dagen var det faktiskt helt ok väder, inte direkt så att man blev bortskämd med en massa sol, men det var inte nödvändigt heller. En hel massa fina djur hann vi se i alla fall och självklart blev det ett besök inne hos delfinerna och precis som vanligt så var det jättekul att se dessa fantastiska djur!

När vi fått nog av skrikande apor och parande Zebror, så hoppade vi in i bilen igen och fortsatte ner mot Götet och mot hotellet. Eftersom ”Mormor” hängde med på trippen, så hade vi bokat två rum och snäll som hon är, så tog hon alla barnen i sitt rum. Carin och jag stod alltså där utan barn helt plötsligt, så vi passade på att ta en kvällspromenad bort mot Avenyn och tog en kaffe. Det händer tyvärr lite för sällan att det bara är vi två, men vi får väl helt enkelt vänta på vår tur… Ungefär 20 år eller nått, men den som väntar på nått gott.

Gårdagen bestod av en förmiddag på stan med lite shopping och mat och sen blev det Liseberg för hela slanten och vi åkte och åkte, ända tills min mage faktiskt sa ifrån lite. Jag börjar nog bli gammal tror jag, hur hemskt det än kan låta, men än så länge så hänger jag nästan med i Nova och Mios tempo, men de kommer väl snart tycka att jag är en tråkig gammal gubbe antar jag.

Den häftigaste under dagens alla turer var helt klart ”Kanonen” och det tuffaste var nog den kraftiga accelerationen i början av åkturen, från stillastående till 75 km/h på 2 sekunder. Jag tyckte det var grymt snabbt och då finns det alltså bilar som ”accar” mycket snabbare än så 😮

Dagen avslutades med en middag inne på området och tanken sen var att jag skulle ta en lugn och skön promenad bort till hotellet och hämta bilen, men tydligen så hade vi haft för lite regn under dagen, så regnguden tyckte att det var läge för ett skyfall när jag var en bra bit från bilen, så där klafsade jag fram i regnet som en genomblöt hund och när jag väl var framme, så fanns det inte många fläckar på kroppen som var torra. Nu återstod bara en lång stund i bilen innan vi hade avverkat årets Göteborgstripp och jag längtar redan till nästa år och nästa besök nere på Västkusten.

Ha det bäst där ute!

Ni som hänger med lite i min och Carins blogg har stenkoll på att vi nu håller på och fixar till i klädkammaren, men en sak som så många kanske inte vet, är att i klädkammaren, finns också husets hjärta. Ja där finns husets server och switchen för hela nätverket, men just nu så är servern nerplockad för att fixas till. Nu kanske ni undrar varför jag berättar det här nu helt plötsligt, jo det är nämligen så här att där finns en massa Teletubbiesfilmer, så numera blir det Youtube för mig och Indra på morgonen. Vi jobbar hårt med att beta av en massa Astrid Lindgren-filmer och dagens val är ”Nya hyss av Emil i Lönneberga”.

En riktigt bra barnklassiker…

Idag hade jag tänkt fortsätta lite i serien ”Pressen hetsar upp sig över Kungafamiljen” och den här gången är det tydligen så att den Svenska avundsjukan visat sitt rätta ansikte igen. Den här gången stör sig tydligen folk på att Kungafamiljen har rika vänner som vill bjuda de på saker, till exempel en bröllopsresa. Vad jag kan se så är det väl ingenting som säger att de inte får ta emot gåvor från sina vänner, eller? Jag kan ju förstå att inte högt uppsatta affärsmän eller liknande inte ska ta emot ”gåvor”, men till och med de måste väl få ta emot en personlig gåva från en personlig vän? Nej, släpp avundsjukan och låt de åka på semester! Undrar om de själva hade tackat nej till en sån gåva?

Idag är det åter igen en dag med jobb, både ute på altanen och också inne i klädkammaren.

Ha det bäst där ute!

Nu händer det en hel del på altanfronten och det liknar mer och mer ett riktigt uterum. Idag gjorde vi klart panelen på den stora kortväggen och sen började vi att lägga dit taket. Det kommer att bli kanonbra när allting blir färdigt! Det händer inte så där jättemycket mer på dagarna just nu, så det är inga direkt upphetsande inlägg som ni får ta del av. Jag vet inte om det kan roa någon att jag nästan fick kramp i handen idag när jag spikade, men det kanske är en rolig liten detalj i alla fall…

Det börjar likna en vägg…

Nu är det närddags ute hos mig i några timmar, innan sängen väntar för några timmars sömn, innan nästa altanpass tar vid!

Ha det bäst där ute!

En halvbra frukost…

Det kanske inte är den bästa och nyttigaste frukosten, men det är gott…

Gott…

… och enkelt!

Nu är det snart dags att dra igång med allt!

Ha det bäst där ute!

Igår var det dags för urnnedsättning av Mormor och det var jättefint. Inget jättemärkvärdigt egentligen, utan en väldigt enkel ceremoni ute vid graven och vi la ner blommor. Enkelt med jättefint!

Självklart så byggde jag ute på altanen också och nu börjar mer och mer saker att bli färdiga och idag kommer till och med taket, så efter helgen, så kommer det nog att verkligen börja se ut som en ”riktig” altan. Vi kanske till och med kan enas om utemöbler och få dit nått sånt snart.

Idag drar allting ingång tidigt, så jag hinner med så mycket som möjligt av altanfix innan det är dags att städa undan och se till att det går att vara där. Idag är det nämligen lite ”smyginvigning” av altanen. Inte för att allting är klart, men tanken var mest att själva golvet skulle vara färdigt och sen är det ju en anledning till att bjuda in folk…

Ha det bäst där ute!

Igår var jag in till jobbet, fast jag har semester. Hål i huvudet kanske många tycker, men det var faktiskt helt ok. Det var en ny projektledare som började igår och jag var där och introducerade honom lite, riktigt roligt faktiskt!

Carin följde med och vi hade tänkt att vi skulle gå en sväng på stan när jag jobbat klart, men tyvärr så tyckte inte vädret samma sak, så vi fick snällt nöja oss med att sätta oss i bilen och ta oss tillbaka norr ut. Eftersom Nova och Mio var hos Farmor och Farfar, så passade vi på att åka runt och kolla på lite nya möbler till altanen och vi hittade nått som faktiskt var riktigt fint, men vi ska fundera lite på det innan vi slår till, men det lutar starkt åt att det blir det.

Igår var det dags för en ny rolig siffra på mätaren över hur långt bilen har rullat och som tur var, så hann jag fram med mobilen och föreviga ögonblicket…

Det dröjer ett tag innan det blir så här jämnt igen…

En annan skojig sak som jag såg när vi kollat på möbler igår, var placeringen av en reklamstolpe. I och för sig är det säkert så att de håller på och gör om allting där, men det ser lite kul ut som det är nu.

Svårt att fortsätta över på andra sidan…

Idag ska jag försöka mig på staketet igen och se om jag kommer på något smartare sätt att göra det på, skam den som ger sig! På fredag kommer taket och alla glaspartier förresten, så då kommer det verkligen att hända grejer!

Ha det bäst där ute!