Vad är det med små barn och att vakna tidigt? Varför kan de inte bara sova till nio som vanligt folk? Okej, vissa gör det, men inte vår lilla Indra. Hon tycker att kvart i sex är en mycket bättre tid och då är det bara att gilla läget.

I förrgår var det dags för att åter igen åka in och plågas av Jonas och den här gången var passet ännu värre än förra gången. Det var fler övningar som fick upp pulsen på oanade höjder för en gammal man. Vissa stunder under passet så var jag rätt nöjd med att bara kunna ta mig från en station till nästa, men skam den som ger sig och än finns det lite vilja kvar i kroppen, så jag släpade mig plikttroget från explosiva knäböj till lyft med kettlebells och självklart skulle jag greppa en av de tyngsta! Är det hängivenhet och bra kämparvilja, eller är det bara ren och skär dumhet? Oavsett vad, så kan jag tala om att det känns i kroppen och det är en känsla som jag har saknat!

Altanen växer hela tiden…

Idag rullar altanbygget vidare och idag kommer vi att gå in i nästa fas. Vi kommer nämligen att lämna ”tralläggandefasen” och gå in i ”staket, vägg och takbyggarfasen”, så arbetet går framåt och nu börjar det verkligen se ut som en altan. Det ska konstrueras en trappa också och det är sånt som tar tid, för att få till allting bra, sen kanske jag är lite väl petig ibland, men sån är jag. Vi hade egentligen planerat att åka till Kolmården idag, men vädret ser inte ut att bli så jättebra, så vi skjuter på det några dagar istället.

Jag tänkte slänga in en nyhetsreflektion i dagens inlägg också och den här gången handlar det om cp-skador. Eftersom vi har ett system som ser ut som det gör, så är det alltid några som tycker att det är jättebra att utnyttja det och slippa göra någonting, problemet är bara att då måste man ju vara ”sjuk” på något sätt och då är tydligen en cp-skada populär. Det senaste fallet handlar om en kille som under flera år lurat försäkringskassan att han var cp-skadad. Självklart skulle man kunna säga att det är inte de som är dumma, utan det är systemet det är fel på, men jag väljer nog att helt enkelt påstå att det är en kombination. Vi har ett system där det finns väldigt mycket bidrag att få om man behöver, men tyvärr så är det även ett system som gynnar de som orkar kämpa och där de som verkligen behöver hjälp, kanske inte får det, för att de inte vet hur man ska ”utnyttja systemet”, eller för att de helt enkelt är för sjuka för att orka. De som däremot är fullt friska och insatta i hur allting fungerar, kan ganska enkelt plocka ut rätt stora summor varje månad.

Självklart ska man ha hjälp när man Verkligen behöver det, men tyvärr så verkar det som om kontrollerna måste bli tuffare i vissa fall. Det kan till exempel inte vara så svårt att få ett läkarintyg från två läkare i de fall där det handlar om långvarigt bidrag, som i de fall där någon begär pengar från Försäkringskassan för en cp-skada. Jag hoppas att de som nu är avslöjade får leva på existensminimum till dess att deras skuld är betald, men det är väl tufft för mesiga Sverige, så de byter väl bara bidragsform efter rättegången.

Nej, nu ska jag inte gnälla mer, utan fortsätta kolla på ”Den roliga tanten” på Teletubbies, tillsammans med Indra.

Ha det bäst där ute!