Tid… Vad är tid egentligen?

Egentligen är det ju bara nått som vi mäniskor har hittat på för att kunna hålla koll på saker och ting. Det finns alltså egentligen ingenting som heter tid, men även om det finns eller inte, så är det en vara som man allt som oftast har brist på. Hur man än planerar och håller på, så är det alltid för få timmar på dygnet för att man ska hinna med allt som man skulle vilja. Mycket av den tid som vi har under ett normaldygn spenderar vi på någon form av arbete och de återstående timmarna ska räcka till allting annat som man ”ska” hinna med. Det finns alltid någonting att göra, är det inte disk som ska fixas, så är det golv som ska dammsugas och är det inte det, så är det något eller några av barnen som kräver uppmärksamhet på ett eller annat sätt. När alla dessa faktiska måsten är avklarade så ska man dessutom försöka klämma in lite egen tid i det hela, kanske i form av ett pass på gymet, eller någon timme med favoritboken.

Man kan nog säga att det finns tre typer av tid som man, på nått magiskt sätt ska trycka ihop så att de inte blir fler än kanske 17 vakna timmar man har per dygn. För det första så har man ”måste-tiden” som oftast går åt till att sköta sitt jobb, oavsett om det är på en arbetsplats eller om det är hemma, för att vara hemma med barn borde klassas som ett heltidsjobb… Minst!

Den andra typen av tid är den ”sociala tiden” när man ska umgås med alla man har runt omkring sig i livet. Det kan vara allt från närmaste familjen till den där killen som man växlar några ord med på gymet. Den här tiden är väldigt viktig för de flestas välbefinnande eftersom vi i grunden är ett flockdjur och vi vill gärna umgås med andra som vi känner en gemenskap med och är trygga tillsammans med.

Den tredje typen och den typ som oftast blir den som många prioriterar bort, är ”egen-tiden”. De allra flesta människor mår bra av att ibland vara helt ensamma och bara ägna sig åt sig själv på nått sätt. Det är under den här tiden så man kan sjunka in i den där nya boken, ägna sig åt någon hobby, eller som i mitt fall, sitta vid datorn och egentligen bara ”vara”. Den här tiden är inte lätt att få till, men jag tror att det är väldigt viktigt att man försöker. Det behöver inte vara mycket tid, eller speciellt ofta, bara man får den ibland och att man får den när man själv har valt att vara ensam.

Några tankar kring fenomenet som vi mäniskor har valt att kalla tid…

Ha det bäst där ute!

Nu kan det bara gå neråt…

Då har jag inlett min vandring neråt i vikt, bokstavligt talat, genom att gå från jobbet till T-centralen istället för att åka tunnelbana. Tänkte försöka att göra det nu både till jobbet och på vägen hem. Får ju passa på att utnyttja alla ”gratistillfällen” att bränna lite extra på alla extra kilon som har satt sig runt midjan det sista året. Har ingen direkt plan än för hur mycket jag ska gå ner, eller hur fort jag ska ner, men jag vet att jag klarar av det om jag bara bestämmer mig och nu är motivationen på väg tillbaka igen, även om det går långsamt och det är en lång bit kvar tills jag är på samma nivå som jag var på för några år sen, men trägen vinner!

Inte den roligaste vägen från jobbet, men det blir i alla fall lite drygt en halvtimmes promenad per dag om jag går fram och tillbaka.

Tänkte också försöka komma ut och springa lite på kvällarna ibland för nu ska magen bort och konditionen upp.  Funderar också på att skaffa ett kort på det lokala gymmet hemma, så jag kan smita iväg dit också om det är fullt upp på dagarna, så jag inte hinner iväg på lunchen. Det är inget stort och flashigt gym, men det mesta finns och det duger alldeles utmärkt för det jag vill göra… Få bort lite fett och bygga upp lite muskler igen.

Det svåra nu tror jag blir att sätta ribban på en nivå som funkar med hur det ser ut just nu, med tre barn som behöver uppmärksamhet, där en av dem är ett år och kanske framför allt, så behöver Carin hjälp av mig när jag väl är hemma. Jag har tidigare tränat väldigt mycket och legat på en nivå som inte var långt ifrån att träna för att tävla i bodybuilding, eller bodyfitness, så kraven på mig själv kan nog lätt bli lite för höga tror jag. Jaja, det är väl bara att bita ihop, acceptera att glansperioden är förbi och att träningen numera är mer av arten ”må-bra-träning”. Kan jag bara komma dit mentalt så kommer nog träningen att rulla på bra, även om jag självklart kommer att ge 110% i gymet. Det finns ingen anledning att göra någonting annat. Är man på gymet så är man där för att träna och för att träna hårt! Funderar starkt på att köpa en sån här tröja!

En helt underbar tröja, som talar om min inställning när jag är på gymmet! Visst kan jag heja på folk och även prata lite, men det får inte ta tid från träningen, utan när jag har vilat klart mellan setten, så kör jag, sen får jag väl ta att jag blir kallad kaxig eller dryg bakom ryggen på mig…
Förhoppningsvis så kommer resultatet som tack för att jag är lite ”dryg” och för att citera ett väldigt internt skämt…

”Skrattar bäst som skrattar sist din jävla idiot!” 😉

Ha det bäst där ute!

Så var det dags för ännu en arbetsvecka, något kortare än normalt, vilket jag tackar för! Det är alltid skönt med kortveckor… Den här veckan är det dessutom inte lika mycket inplanerat som det har varit de senaste veckorna, så nu ska jag komma igång med träningen. Det gäller bara att bestämma sig för att faktiskt ta sig till gymmet! I morgon ska träningsväskan packas och sen jävlar! För er som läste bloggen igår, så vet ni redan om att en mindre avsockring för nu måste magen minska en hel del.

Kommer nog att lägga upp träningen ungefär så här:

Dag 1: Ben och mage
Dag 2: Bröst och rygg
Dag 3: Biceps, triceps och mage
Dag 4: Axlar och vader

Eftersom jag oftast tränar på lunchen, så kommer schemat att bli rullande över dagarna. Vissa veckor kanske det blir 2 pass på gymmet och andra hinner jag säkert med fem stycken! Ju fler desto bättre så klart, men tyvärr innebär jobbet en del heldagsmöten och lunchmöten vilket ställer till det. Utöver det så ska jag försöka få till lite fler promenader än vad jag kör nu. Vädret gör ju att det blir lite lättare att komma ut nu också, än vad det var när det var en halvmeter snö ute.

Kommer att uppdatera bloggen med lite mer träningsrelaterade saker framöver, när träningen kommit igång på allvar.

Igår vart det ytterligare en film när Indra kommit i säng och lugnet återigen lagt sig i huset. Den här gången blev det en liten ”skräckis” igen, men den var mer äcklig än läskig. Man kan väl kortfattat säga att det var en kopia på ”Jag vet vad du gjorde förra sommaren”-filmerna. Några unga tjejer ska utföra ett ”practial joke”, men det går Riktigt snett och efter några månader så börjar verkligheten komma ikapp dem. En ok film, men inte mycket mer.

För er som gillar ”ungdomsskräckisar” så funkar den att kolla på, men räkna inte med att bli skrämda, mer än en och annan överraskningsgrej.

Nu ska jag ta tag i jobbet så jag hinner med det jag har tänkt.

Ha det bäst där ute!

,