Ibland händer det att det postas saker i bloggar som inte är så passande och ibland så postas det saker som jag som läsare, har väldigt svårt att förstå varför man som bloggare vill skriva till allmänt beskådande. Självklart är det upp till var och en vad man vill skriva i sin egen blogg och så länge man inte postar någonting som bryter mot lagen, så är det ok… Eller?

Vad är det egentligen som är det viktiga med att driva en blogg? Är det att få en massa uppmärksamhet på alla tänkbara sätt, eller är det att skriva en blogg där man faktiskt kan stå för det man skriver och dessutom inte prata illa om andra människor? Själv tycker jag nog att det finns ”regler” som är betydligt strängare än lagens riktmärken när det gäller vad som är ok och vad som inte riktigt passar på en publik blogg, men jag kanske är gammalmodig. Om man går ut och frågar ”allmänheten” om detta så får man en mängd olika svar, men man kanske också se att det finns två olika läger, där den ena sidan anser att det är ok att posta i princip vad som helst i en blogg, medan den andra sidan tycker att saker som är allt för privata ska få vara just det, privata. Så finns det egentligen något rätt eller fel när det kommer till saker i en blogg? Svaret är nog ganska enkelt, nej egentligen inte. Så länge man mår bra av det själv och kan stå för det så är det bara att glatt skriva på… Eller?

Är en blogg en enkelriktad kommunikationsväg, eller är det faktiskt så att läsarna kan ”tycka till” om det man skriver? Precis som jag skrev ovan, så tycker jag att man ska kunna stå för allt man skriver och då även kunna bemöta ”kritik” på ett bra sätt. Om man inte är beredd på att ”försvara” det man skrivit så ska man kanske tänka sig för både en och två gånger om det verkligen är saker som man ska ta i bloggen. Det kanske lämpar sig bättre att ta på ett annat sätt? Men man kanske ska kunna använda Internet som ett sätt att slänga ur sig både det ena och det andra utan att behöva ta konsekvenserna… Eller?

Ha det bäst där ute!

Igår var jag alltså ledig, men tro inte för en sekund att jag var ”ledig” för det och bara slappade. Nej då, inet jag inte. Vi startade tidigt med att åka in till stan för att hinna med både IKEA och en del andra ställen. När man bara har några timmar på sig innan ”de stora” kommer hem från skolan, så gäller det att vara effektiv. Så när klockan var tio så stod vi nästan och hängde på låset till IKEA. Jag kände mig nästan som en pensionär, som går upp klockan 5 för att vara vid affären när den öppnar. Vär inne på det stora småländska varuhuset så tyckte både Carin och jag att det var en lysande idé att kolla om vi inte kunde lura de på ”Småland” att Indra visst var tre år! Vi skulle skylla på en mycket ovanlig sjukdom som gör att man växer otroligt långsamt och att den metala utvecklingen liksom släpar med kroppen. Jag är helt säker på att de skulle ha gått på det helt och hållet. Planen var vattentät tyckte jag! Trots den geniala idén så fick hon rulla med oss när vi klev runt där inne mellan Billy, Benno, Amalia och allt vad det nu heter.

Precis som vanligt när man är på IKEA så kommer man därifrån med mer saker än vad som var planen från början. Undrar hur mycket slump det är egentligen och hur mycket som är att man går på deras ”knep”? Oavsett vad så slutade notan på rätt mycker mer än var som var tänkt från början…

När det var avklarat skulle det köpas presenter, för det är nämligen dags för kalas i familjen… igen! Ja, det är väldigt mycket kalas just nu, men så går det ju när det är så många som envisas med att fylla år i mars och första dagarna av april! I morgon är det i alla fall lillebrors tur, eller han är egentligen inte så liten längre… Han fyller nämligen 27 år!!!

GRATTIS DANIEL!!!

Utöver det så har ju min kära Mamma gått och fyllt 60 år, bara så där! Eftersom hon inte behagade stanna inom Sveriges gränser på högtidsdagen, så har det inte blivit mycket till kalas för henne. Precis som hon vill ha det i och för sig, så det är ju inte synd om henne! Däremot så ska hon få en liten present, oavsett om hon vill eller inte. Det är ju trots allt lilla Mammsen som fyller år och det finns ju bara en Mamma, så då ska jag väl kunna kosta på henne ett litet ”ket” tycker jag!

GRATTIS MAMMA!!! (I efterskott…)

Nu kräver Indra mer uppmärksamhet från sin datanörd till Pappa, så vi får höras senare under dagen!

Ha det bäst där ute!